förut hade jag bostad och inget jobb, nu har jag jobb men ingen bostad i nya länet

man kan ju bli tokig för mindre, oj vilken vecka skulle jag vilja säga, uppåt och sedan ner som en pannkaka. Men finns det motgångar föder framgång. bara att hugga i, nu skall allt lösas, det kommer att ta tid men lösas skall det...  

ytterligare en dag att vänta, längta och bara låta tiden gå, dagen har blivit 2 timmar längre, skönt vi behöver ljus, en resa skulle sitta bra, ja en lång härlig resa. Något som piggar upp och ger en energi

RIKTIGT BRA DAG   

SKITVÄDER.........blir en lugn dag.

Idag kommer 22an strax 23 och hennes kille

jag berättade ju aldrig att jag säljer ut mitt bohag ... Blocket och citiboard är bra försäljningställen..

Ibland går allt fortare än vad man räknat med, vips förändras allt..  

22an plockar ut sitt rum och skall ha loppis i sin nya hemstad på söndag, så nu skall 24an och 35an vara här och ta sina saker också, så hade mitt liv sett helt annorlunda ut, jag säljer deras saker och sätter in pengarna på deras konto tror jag.i bland får man ta till drastiska saker..för att få rekation

Gyllen tillfällen kommer,alltid när det är som rörigast rumt mej.... men tillfället kom och jag tar chansen... den missar jag inte en gång till  

ja idag vaknade jag med lite ont i halsen.

jag skulle hjälpa min mamma med lite plock och städ.

Halva förmiddagen gick åt att vakna.

Sedan till min lillebror en stund och fika och lite annat som skulle prövas, sedan till mamma 82, och hjälpa till med städ och plock.

Dagen gick i en rasande fart.

Inget annat gjort idag!

jag har suttit vid datan sedan jag kom hem, borde tagit en promenad men jag orkade helt enkelt inte.

Förra helgen hälsade jag på hos grannen i huset baredvid, vid en av våra promenader ramlade jag ner i en brunn, ja helt rätt i en brunn. Sönderrostat brunnslock, som tur var kom jag upp av egen maskin, det var bara ena benet som ramlade ner, jag blev lik som hängade på högerbenetsinlårinsida, så vilken lårkaka jag har haft.... en helg jag var och häslade på kanade jag på rullgrus och gjorde illa mig på vänsterknät.... nu får det vara slut på olyckorna. Snart på väg ner till honom igen,,, tänk de där 30 milen känns verkligen inte jobbiga, dom går som en dans.